S

Igår agerade Sara och Martin modeller åt mig och Minna. Det blev en hel del snygga bilder, kanske mest för att de gör sig så bra på bild..? ;) Idag fick vi i alla fall ett nytt uppdrag, vi ska få fota Rockmusikerna till deras examenskonsert som äger rum i slutet av oktober! Det blir kanonkul!
Största delen av min dag har spenderats i skolan: InDesign och en intervju har hunnits med. Nu ska jag skriva ihop en liten artikel som ett bidrag till Kolsyras utveckling.. Hoppas på att det kommer att gå bra, är rätt så ringrostig - sist jag skrev en artikel var på Göteborgs-Posten i slutet av april...

Jag har en rätt så dålig dag idag, enligt mig själv. Två stora koppar kaffe har nog bidragit till huvuddelen av problemen - jag känner mig lullig. Allt är så jobbigt och mycket, men samtidigt känns det skönt att få gräva ner sig i arbete. Jag orkar inte tänka klart, och när jag ändå försöker inser jag att jag bara överreagerar och tänker för mycket.
Planen för resten av dagen:
* Skriva min artikel.
* Lägga upp mina bilder i Fronter.
* Ta ett långt bad med romantisk badolja samt bubblor.
* Kolla på tv.
* Prata med Patrik.

Låter inte det helt underbart?

Hej hopp. Gummi snopp
.I kväll har vi beställt män. Eller inte Sanna. Jag (Emme) har. fast Sanna egenltligen också., men det frå inte Patrik veta.  Vi ringde till La redoute och sa att vi ville ha "mannen på sidan 73". Han kommer på postorder i oktober. NAJS!

Annars bultar Emmes knä- det är helt sjukt. hon vet inte var hon ska ta vägen (eller jo, imorn ska hon till akuten.) för det gör det så ont. Det är fem gånger så stort som det andra knäet  och det är typ 68 grader varmt.

Sanna däremot är sööööööööööööööötunge!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! /Emme


Nja, okej. Det jag tänkte säga är att Sanna är däre,ot väldigt rolig. Hon dricker egna drinkar. Jättekul! Vi är massor på förfesten. Igår kväll kastades en tv ut från loftgången i 79b, they've gone wild efter att jag flyttat därifrån. den ligger i trasor ¨på marken utanför emmes port!

Nu ska vi snart till kalles, fast några funderade på pentryt- Galet.

Bye bye!

.. men jag har börjat vänja mig nu vid pappersbruksdofterna. Jag gillar dem till och med lite. Det känns i luften att man är i Piteå, och här trivs jag ju - så det är väl rätt så logiskt att jag gillar Kappa-lukten?

Imorgon.. IMORGON! Imorgon: 80-90-talsfest med svenskt tema. Det innebär med andra ord: Duktiga musiker på scen som spelar ORUP, UGGLA M.FL. Kan det bli bättre? Förförfest med kvinnorna i mitt liv hos mig, vilket innebär drinkar drinkar drinkar. Förfest samt inflyttningsfest ihopslagna till ett hos Chrill-i-dill! Eeeeh, tror ni att jag är...


PEPP?!?!?!?!?!

Svar: Ja. Rätt så. Ganska. Eller vad dillrar jag om egentligen? Jag har varit pepp sedan igår! IGÅR GOTT FOLK!! Se där, mitt pepp-innan-fest har åter infunnit sig i min kropp. Hela helgen förresten. Klockrent! Fredag - kåren. Lördag - Kalles. Söndag - fota Martin (en av killarna jag åkte med till EM som är här och hälsar på Andy) och Sara Slampie.

Nu: Hitta på någonting i en timma, som jag har lovat Martin att jag ska vara vaken i, eftersom han vill komma och säga hej.

Paaaaaaaaaaaaaaaatrik - varför är du inte hemma än?

Har precis avslutat en helt underbar långhelg hos Honom. Därav mitt blogguppehåll på fyra dagar - förlåt mig, men jag var helt enkelt för upptagen med att utnyttja tiden hos Honom till annat än att vara inloggad på publishme.se. Så, vad har nu den här underbara helgen bestått av?

(Här kommer ännu en lista till min bloggsamling:)
* Han lagade middag, två gånger - inklusive efterrätt.
* Vi träffade Larran för en fika.
* Han spelade sin första innebandymatch i Djurgården och var jätteduktig!
* Jag lekte med Nikon under Hans uppvärmning och match.
* Vi träffade Philip och Anna María, gick på restaurang - min nya favorit, efter Mhenam då - och bio. Såg Tropic Thunder - se den!
* Vi åkte till Odenplan och träffade Augustin, Håkan, Viggo och Bico. Man kunde höra Viggos bronkit tydligt, lite läskigt. Annars var det sjukt mysigt. Blev bjudna på vääärsta goda brunchen - pannkakor, smörgåsar, kaffe, nypressad apelsinjuice mm, jag fick mata Viggo med nappflaskan (han är tre månader), Han stod och flinade åt mig, och vi tog en promenad förbi Astrid Lindgrens terass.
* Han visade mig Lugna Promenaden, vi hittade en stor, spegelblank sjö, och jag fotade lite.
* Jag träffade Linn, Vickan och Hasse. Vi gjorde stan. Vi lagade tacos och bjöd in Peter. Sedan kom Lisa och Hanna. Till sist Han. Vilken sjukt spontan och lyckad dag! Bland den bästa på länge!
* Vi har gosat, pussats, kramats, sovit, hållt hand och bara varit så nära varandra som det bara går.





Jag känner en person som tar priset i att vara den känsligaste personen som traskar omkring på Sveriges asfalt. Ingen känner henne så bra som jag. FAN vilken grinolle jag är, när det väl gäller att hålla tårarna inne går det bara inte!



Min underbara, älskade vän. Du är så mycket starkare än du tror. Att göra det du gjorde i helgen kräver så otroligt stort mod, men samtidigt tänkte du på dig själv och bara dig själv. Jag avundas dig för den person du är och jag kommer alltid att älska dig just för det.

Sitter på en helt uuuunderbar Indesignföreläsning. Programmet är ganska roligt att sitta och jobba i, men just nu har vår lärare föreläsning. Inte lika roligt.. Igår satt vi i programmet mellan 9 och 16 - DET var jobbigt! Jag och Slemmet var ganska trötta och gick på uppåttjack hela nedförsbacken hem.

... jag kan bara inte somna!

Jag lovade mig själv och P att jag skulle somna så fort jag bara kunde! Nu har jag försökt i en timme - utan (som ni kanske märker) resultat! Svordom!!


Jag har världens bästa pojkvän. Jag vet, jag har sagt det förut - han är bäst. Bla bla, jävla tjôt tänker ni, men helt ärligt:
* Han får mig att må bra.
* Han gör mig glad, sådär så man kan helt plötsligt börja le som en tok för någonting man kommer på att han sa.
* Han stöttar mig otroligt mycket.
* Han talar mig ur situationer och idéer som kanske inte alltid är de bästa för mig.
* Han kan skämta om allvarliga saker.
* Han kan prata allvar om allvarliga saker.
* Han står stadigt kvar på marken när jag lättar.
* Han lyssnar tålmodigt på allt jag har att säga, detta inkluderar även tjejsnack och fjanterier.
* Han säger ifrån om någonting är fel.
* Han försöker.
* Han gillar Ben n' Jerry's.

Listan kan göras oändligt lång. Men bäst av allt:
* Han är min man.





Värst av allt:
- Om förhållandet går i kras är jag den som förstört det. Till 100%. Det känns sådär..

Förlåt om mitt föregående inlägg skakade många manliga läsare med det äcklande språket. Mens, mens, mens! Jag säger som Minna: det är lika vanligt som spott!

Idag mår min kropp i alla fall bättre, för er som undrar..?

Natten bringade inte mycket sömn. Jag vaknade varje hel timme mellan 01 och 07. Klockan ringde 07:15. Körde Totte till Kallax i hans bil. Körde till kåren. Hade ett sjukt slappt möte med Minna, Alex och Emme. Gjorde ungefär allt vi skulle, har lite kvar. Åkte ner på stan och strövade runt lite med gänget -Alex, skulle inte handla något mer än fingervantar. Köpte ett par stövlar, två par fingervantar - varav ett par har jag gjort om till "fotovantar" - och en efterlängtad sjal från Indiska som jag har spanat in i några veckor. Allt för mindre än 350 kronor. Okej? Okej!

Sånglektionen gick bra. Första för denna terminen och första med Mira. Underbara Mira som sjunger som en ängel, helst soul - vilket jag får prova på i min första läxa! Ser verkligen fram emot ett helt år med henne! (Och ett stort tack till Marre för grundutbildningen!)

Vet inte om jag har skrivit om jag har skrivit det, men jag ska till Stockholm på fredag!!!!!!!!!!!!!!!!


Mitt hjärta bankar fortfarande lika hårt, om inte hårdare?

Fram till 16 var den helt okej. Det var då jag kom hem, kollade i min brevlåda - som har blivit till en tvångstanke varje gång jag går förbi den, ÄVEN OM JAG HAR KOLLAT DEN FEM GÅNGER TIDIGARE DEN DAGEN - och upptäckte mitt beslut från CSN. Äntligen.

För er som jag inte berättat det för, så försvann min anmälan om studiemedel för detta året i flytten i våras. Därför gjorde jag en ny, som jag skickade in för två veckor sedan. Det är ju lugnt, jag kommer ju få mina pengar ändå - om än lite senare än alla andra. Nu kom alltså beslutet - jag ska få 1273 kronor varje månad. Men vänta lite..? Är inte det ungefär exakt HÄLFTEN av vad man ska få i bidrag? Jag läste igenom hela beslutet och kom fram till att det var någonting som inte riktigt stämde.. Ringde min personliga assistent, Minna, som även är expert på CSN. Vi kom fram till att det var någonting som faktiskt inte stämde. Jag ringde CSN. Tydligen har jag i all hast fyllt i blanketten helt rätt - förutom den lilla detaljen att jag skrev att jag läser 15 p/termin och inte 30 p. Oops. Det fick bli så att jag fyllde i en ändringsblankett - eftersom jag inte kan göra det över internet då mitt BankID inte funkar - som jag cyklade ner med till ICA Ankaret i full speed. När jag kom hem igen var jag helt slut.

Inte nog med att jag krånglar med CSN (det är ju inte de som krånglar med mig, eftersom de gör allting rätt och jag allting fel) så har min kropp börjat protestera totalt. Oj, så jag öppnar mig nu, men om det värker så värker det. Jag hoppade över min mens för två veckor sedan. Jag fortsatte att äta p-pillerna som vanligt, vilket betyder att mensen skippas rätt och slätt och kommer igen nästa månad. Trodde jag.
Mensen kom som en kär vän - not - tisdagen efter den egentliga mensveckan. Stannade lika länge som den skulle göra under vanliga omständigheter. Trots att jag inte äter mina sockerpiller. Jaja, nästa vecka blir väl bättre, tänkte jag.

När jag kom hem från ICA efter mina bestyr med CSN kände jag den välbekanta känslan av att någonting inte riktigt stämmer. Jag hade rätt. Jag har fått min mens. Igen. För andra veckan i rad. Hur jääävla länge ska det hålla på egentligen?!?!?! Funderar på att ringa ungdomsmottagningen imorgon och be dem operera ut mensen ur min kropp..

Tror ni det kommer funka?

.. I pray it's not wasted:


Köket

Hallen

Garderoben

Badrummet

Sovrummet

Vardagsrummet

Arbetsrummet/Myshörna


Det var allt - mitt liv på 46 kvadratmeter!

Mmm, har haft en superstörtskön söndag. Precis som de ska vara här på Ankars.

Vaknade vid 10. Funderade på att gå upp, men kände mig fortfarande trött. Måste varit sockerchocken från igår. Somnade om och sov till 11.45. Läste till 13. Ringde Patrik. Åt frukost. Ringde Sara. Hängde med Sara, Elli och Ofelia tills nu. Vi har handlat, jag har gjort egen pizza, vi har sett två filmer och hunnit med en kort promenad med bäbis-Ofelia.

Tänkte boka flygbiljetter snart till och från Stockholm. Ska bara kolla med David om han ska åka samma som jag, så kan vi boka tillsammans.. Planerna för helgen i huvudstaden börjar ta form. Fredagen: Till Nilles studio en sväng innan vi åker hem till Fisksätra. Lördagen: Kanske träffa Larran som är uppe för Coldplay och jag är hur avundsjuk som helst! Söndag: Äta brunch med Håkan och killarna. Måndag: Träffa Hasse Hunk, Vickan och Linn.

Mm, det kommer att bli en superdupertoppenhelg!


Någonting annat som är superduper - kolla in denna videon!

... till lunch!

Minna sa att hon och David hade gjort pannkakor. Då blev jag sjukt sugen på våfflor. Såhär blev resultatet av min lördagslunch, gott va?


Nu ska jag cykla ner till Bäckis och påbörja mysdagen/-kvällen!

Min vän är en sjukt duktig sångerska och musikmakare!

Igår taggade jag, tro det eller ej, faktiskt till mig!! Det var en riktigt rolig kårkväll, massa dans, buggträning med Totte, snack och allt annat som tillhör en vanlig kårkväll! Superbandet spelade - sjukt bra och grymma låtar!

Idag är jag däremot riktigt trött. Korrläste Nennes ansökan till Polishögskolan, tog en dusch, åt en bit mat och nu sitter jag på mitt golv och väntar på att Feedoo ska ringa och säga att de har hittat en bil att åka i till fotbollsmatchen - som jag har tänkt fota med mitt nya objektiv! Det var en lång mening..

Ikväll är det mys med tjejerna på schemat - längtar redan! Jag ska köpa en påse godis till filmen, och ta med mina näsdukar!

Jag har tänkt lägga upp kort på min alldeles snart färdiginredda lägenhet, väntar bara på att min kompistavla ska torka så jag kan hänga upp den på väggen.. Den är sjukt fin..


/ Made with love.

Jag försöker peppa upp mig inför kvällen. Årets första riktiga kårpub... Peeeppp.. Peeeeppp... Gosh..

Det har visat sig att nästa måndag, då jag är i Stockholm, ska jag ÄNTLIGEN få träffa Hasse Hunk, Vickan Bus och Linnsy Loo.. Det var längesen! Jag och Linn träffades för cirkus tre år sedan.. Kan det verkligen stämma? Herregud..

Nu ska jag hämta min tvätt i tvättis, leta kläder och göra mig i ordning.. Bäckis-förfest ikväll, det blir första gången i år!

Ankars does still rule!

Just det.. Emme är lite saknad.. Ingen som ringer eller skickar sms var femte minut.. Hon har det bra hemma, men längtar hit igen. Precis som jag trodde - hon kommer ALDRIG lämna vacka, underbart doftande Pite. Ne-ver.

Ikväll har jag blivit bjuden på middag - med efterrätt - av mina underbara utbytesstudenter! Just ju tänker jag allt på engelska, men försöker översätta till svenska i huvudet innan det hamnar i fingertopparna på tangentbordet.. Ämnena vi har behandlat har berört allt från kungahus till dating och sex.. Konstaterade tillsammans med Sebastian att de är helt underbara och sjukt trevliga att umgås med. Har även lovat dem att ordna en filmkväll á la Sverige. Jag föreslog rätt så upphetsat Yrrol som inledningsfilm, uppskattades! Aaron tyckte att det självklart skulle ingå alkohol, medan jag höll med Kareen om att en stor skål med godis hade varit bättre!

Jag har upptäckt att jag inte lever ut studentlivet längre. Alkohol lockar inte alls! Att gå ut och festa är ingenting som jag eftersträvar, och hade jag haft min pojkvän här skulle jag säkert bli kallad för "toffel"! Jag förstår inte vad det är med mig! Men imorgon får jag tagga till! Det är första kårkvällen sedan skolstart och förfest på Bäckis!
På lördag ska vi ha myskväll: kanske lite bak, definitivt god middag och se drömfilmen A Cup of Love - som jag har höjt till skyarna! (Hoppas inte tjejerna blir allt för besvikna om de inte tycker om den..!) Allt som allt en trevlig kväll, säger jag redan innan!


Idag är det 11 september. Därför:
Jag har för ett litet tag sedan börjat leva som om jag skulle lämna jorden om några dagar.. Det vill säga: Umgås med dem som du vill umgås med och som ger dig någonting tillbaka när du ställer upp för dem, med dem som du bara kan hänga med för att det är trevligt, med människor som man inte behöver känna av stämningen med för att inte trampa någon på fötterna. Kort sagt: med människor som är bra för själen. Det har tagit allt för mycket kraft att umgås med människor som gör min egen omgivning ostadig. Att tycka att det är jobbigt att ha vänner är aldrig positivt!

Jag älskar min nya filosofi. Och får sjukt mycket stöd av mina vänner för den.

Vänner - du kan inte vara utan dem! Tack för att ni finns, ni vet vilka ni är.

Jag sprang ner till innebandyn tillsammans med Totte idag som uppvärmning - jobbigt. Spelade innebandy - jobbigt. Sprang hem tillsammans med Totte och Elias - jobbigt. Men vad skönt det känns nu!

För att varva ner ska jag se The devil wears Prada och äta avokado + naturgodis nu. SOM jag förtjänar det!!!

Försöker få ihop ett litet gäng för fika i Stockholm nästa helg. Intresserad? Hör av dig!

Precis så kan man omtala min älskling. Ja, då pratar jag inte om Patrik. Han är bara min sötnos.. ;)

Med sina nya kläder ser älsklingen helt underbar ut (TACK MAMMA OCH PAPPA!!!):





-----------------------------------

Åh, jag har lite småångest över Viggos dop 4:e oktober! Jag har inte alls pengar för att åka ner till dopet i Göteborg!!! Hade det varit i Stockholm hade jag varit överlycklig OCH haft råd - men nej, ju längre söder ut man ska åka desto dyrare blir det. Gosh, människor hittar alltid vägar - gamla som nya - att krama ur de sista slantarna ur folk! Därför kommer jag antagligen bara få nöja mig med att träffa lillkussen i huvudstaden, och INTE på hans dop. Lilla underbaringen! Jag VILL!!!!! (Ge mig pengar, någon?)

Idag hade vi våran första heldag i skolan.. Det gick bra trots att tiden segade sig fram första timmarna innan lunch, då vår föreläsare i InDesign och redigering förklarade vad ingress, brödtext och mellanrubriker var för något - som vi lärde oss för exakt ETT ÅR SEDAN! Well, well, well... När vi väl satte igång med InDesign höjdes livsglädjen ett snäpp. (Jag har börjat använda "livsglädje" för mitt state of mind, men var inte oroliga om den är låg - jag översätter inte ordet bokstavligen...)

Idag fyller mamma, Ninni och Annikas pappa år! Grattis till er alla tre!
Mamma fick en födelsedagssång á la Pite-yo! Mamma tackade genom att skrika "Thank you, Pite-yooo!" Hon är rätt cool... Tyvärr hade mami glömt att hon ville ha en riskokare i födelsedagspresent, så hon fick istället en alldeles egen innebandyklubba! Woho!

Nu ska jag äta ett äpple, innan jag och Totte drar till Norrfjärden för veckans bugglektion.

Right, jag har fått min tidiga julklapp nu - visar bilder på hela kittet senare!

Roland, DRÖM-Roland, är min bovärd. Och vilken VÄRD sen! Han borrar sönder mina väggar - som är håligare än håligast redan innan han sätter sin borr i dem - för att sätta upp hyllor och tavlor och krokar och handdukshållare och toalettpappershållare.

Nu ser det ut såhär i min underbara mys/arbetshörna:




Idag har vi haft ett helt underbart väder! Solen sken som aldrig förr, därför tog jag och Emmelie en promenad ner till stan efter vår morgonrunda och Rolands borr... Vi var glada! Tänk att vädret kan förändra ens livsglädje, endast genom att skingra molnen och släppa förbi solstrålarna.

Jag vet inte hur många som har sett denna videon, men den har satt spår i många människors hjärtan.

Igår red jag för första gången på fyra år, helt sjukt vad man använder för olika muskler till olika sporter! Mina ljumskar mår inte det bästa idag, ändå ska jag, Annika och Emme ut och springa en liten runda runt Grisberget nu!!

Imorgon kommer jag ha ont...

------------------------------------------------------------------

Uppdatering:
Det var jobbigt, men sjukt skönt! Vi sprang mellanrundan på 3,5 km. Annika körde intervaller, så henne tappade vi i början. Emme dog i uppförsbacken, men återupplivades i nedförbacken. Jag sprang hela vägen, och jääävlar vad skönt det var att röra på kroppen igen! Det enda jag tänkte på var: Jag behöver det här, så att jag ska klara av att kunna rida ett helt pass...

Nu: försöka få tag på Roland.

... sometimes you're not.
Anna Ternheim.

Jag hade två helt underbara dagar med Patrik. Om det skulle finnas någonting sådant som att "ta igen allt gos man missat", skulle vi definitivt ha gjort det. Men det går inte.
Onsdagen gick, som även går att utläsa i föregående blogginlägg, så otroligt långsamt! Dagen segade sig fram, för första gången sedan jag kom hit! Annars går dagarna i ett enda svep, och man hinner inte med ens hälften av det man vill eller behöver.
De två dagarna Patrik var här gick i Pite-tempo - gånger tre. Vi hängde på kåren, jag fotade, Patrik posade, vi åt god mat - svart pasta som såg ut som lakritssnören med laxpasta och pizza och glass och godis - och vi gosade. De gångerna jag var tvungen att lämna honom för en liten stund - som en två timmar lång föreläsning eller toabesök - kändes som en evighet. Tankarna dök ibland upp mitt i allt intensiv-mys att min, vår, situation kan vara den otrevligaste någonsin. Ett känslovrak som man är kom en stor tjock klump flygandes till halsen och tryckte på luftvägarna. Men lika snabbt som den kom, motade jag iväg den till senare. När jag hade tid. När han inte var kvar. Typ fredag sen kväll. Tillsammans med mina vänner; Minna och vinet. David var också med. Jag spelade den där låten som jag skrev en sen sommarkväll i solnedgången på min balkong hemma i Vallda. Minna älskar den. Hon fick mig - utan att kanske tjata sådär överdrivet mycket - att spela in den på Patriks mobilsvar. Hm, vet inte om det var den bästa idén. Fingrarna får en tjocknadskänsla när alkoholen rinner genom blodet.. Det KAN inte ha låtit bra. Inte någonstans. Det visade sig att Patrik ville höra den live. Det förstår jag. Men jag vet inte om jag vågar..

... TAR DET SÅ LÅNG TID ATT FLYGA FRÅN STOCKHOLM TILL LULEÅ OCH TA EN FLYGTAXI DÄRIFRÅN TILL PITEÅ OCH INSTITUTIONEN FÖR MUSIK OCH MEDIER, GUD???

... finns nog inte. Jag menar, ingen är ju perfekt! Och helt ärligt, vill man verkligen vara helt perfekt? Fan va tråkigt, när man tänker efter! Det finns ingenting att jobba med eller att jobba för.
Jag är långt ifrån perfekt, men jag gillar det. Just nu kämpar jag som sjutton! Igår kväll hade jag en otroligt tuff kväll, men både Patrik, Minna och Emmelie hjälpte mig att tänka om. Det finns så många olika möjligheter och upplevelser i livet, och att sitta och sura eller grubbla över någonting man egentligen inte behöver göra är bara onödig tid. Och för att fortsätta att vara helt ärlig - jag har hittat både vänner och en pojkvän som är så nära perfekta de kan bli, och GUD vad jag är glad för det!

Vad jag är mest glad över är att imorgon, exakt vid denna tidpunkt, har jag precis hämtat Patrik och är påväg hem till min (INTE vår!!) lägenhet. Herregud, jag kommer att vara såå ofokuserad under hela dagen imorgon!

Jag längtar efter min näst-intill-perfekta man.