S

Antar att det kommer att lösa sig någon gång, och tills dess måste jag få skriva av mig lite!

Jag har diskuterat en sak. Mest med mig själv. Det började i lördags, när Minna föreslog att vi skulle spara till vinterpäls. Jag visade upp min skog på benen, men påpekade att det skulle av tills min Sthlmsresa på torsdag, för jag tror inte att Patrik vill ha det så.

Men egentligen.. Varför får inte kvinnor lov att ha hår på benen? Det är "äckligt"? Varför är det inte äckligt att män har hår på benen? Svar: Det är MANLIGT. Varför SKA män ha hår på bröstet? Svar: Det är MANLIGT. Kvinnor som inte gillar småpojkar tänder på det. Men om kvinnor, Gud förbjude, inte rakar sina ben - eller armhålor - anses det som ohygieniskt och äckligt.

Jag ska avslöja en sak, med risk för att äckla dig. Igår mätte jag mitt benhår med en tumstock. Tumstock kära läsare. Imorgon kväll ska det av. Dels för att jag vill vara fin inför Patrik, och dels för att jag vill känna mig fräsch. Det gör jag inte nu. Just nu är jag ganska fascinerad av det dock. Men av ska det. Eftersom jag kan mäta det med en tumstock. Och faktum är att jag känner mig lite äcklad av mig själv. Antagligen för att jag har fått det inpräntat i skallen att det är just äckligt. TV visar det, kompisar säger det - därför säger även mitt huvud det.

Snart: Bugg. Med håriga ben.

... jag skriver detta. Min lilla bäbis ligger i koma för tillfället. Jag skriver och skriver och ingen kan se vad det egentligen står. Min blogg är under construction. Just nu vidareskickad till blogg.se:s tekniker. De ska väcka min Jailbreak till liv igen. Hoppas jag. Och ni, antar jag?

You only waited up for hours,
Just to spend a little time alone with me,
And I can say I've never bought you flowers,
I can't work out what they mean,
I never thought that I'd love someone,
That was someone else's dream.



Snacka om att känna igen sig, fast åt andra hållet.. (Piiiiiiiiiiiiiiiiiiiik)

Ögonlocken vill stängas. Kroppen fungerar normalt. Men fortfarande: ögonlocken orkar inte riktigt. Så har hela min dag sett ut. Sara ringde och väckte mig i morse, frågade om jag ville åka med till Umeå. Det kunde jag inte eftersom jag hade lovat Minna att hämta henne på flygplatsen, samt att se Stjärnor på is på kvällen. Nästa gång kanske?!
Bestämde med Alex att jag skulle köra henne till jobbet vid tolv. Handlade samtidigt. Körde till Kallax i Lisas räjservolvo med sång och godis som sällskap. Plockade upp Minna och vände hem till Piteå igen. Hamnade på något vänster på soffan framför The Hills-maraton (som alla verkar ha gjort denna dagen) och Top Model 10. Minna, Alex, David och Totte kom över för att se premiären av Stjärnor på is. Orkar inte gå in på detaljerna av mina åsikter av programmet, med risk för att verka allt för pessi och hacka ner på Patriks jobb. Det är en bra programidé, men sändningen gick inget vidare tekniskt och Berg överglänste Gynning i ALLT. Tyvärr. Gillar Gynning i vanliga fall, men idag var hon oproffessionell. Tyvärr. Bra sammanfattning? Röstade på Jesper och Patrik. Patrik fick flest röster i min tittarsoffa! Han är bäst på att torka kondens. Har ännu inte hunnit fråga om han fick torka blod också..
Jag är inte jättetrött än. Eller, det är väl klart att jag är trött. Men inte så trött som jag kanske borde vara. För en gång skull tvingar jag mig själv att vänta på att Patrik ska komma hem och ringa. Nu var det längesen vi verkligen pratade, sådär som bara vi kan. Saknar det. Fan vad mycket jag saknar nuförtiden. Det börjar bli jobbigt att vara sådär töntigt gnällig. Men man ska ju inte gnälla egentligen, det kunde varit mycket värre. Våra hjärtan kanske inte hade orkat att slå. Då blir det jobbigt.

Just det! Emme tror på allvar att det snöade i morse. Jag tror att det var ren inbillning, tills hon bevisar motsatsen. Men hade det inte varit underbart att få visa mamma och pappa Piteå i dess verkliga glans?

Hemma med en mage som arbetar på högvarv för att bryta ner kanelbullen och kaffe latten jag fick i mig på vägen hem från Skellefteå. Dansen var kul, men dansade mest foxtrot - roligt det med! Nu har jag varit med om det, nästa gång drar vi med oss ett större gäng! Nu ska jag sova.
Ännu en dag utan Patriks röst. Eller? Nej, vi pratade tre minuter på lunchen. Just det ja. Jaja, det blir inte alltid som man vill.. Jag vet vem jag ska drömma om i natt i alla fall (samma person som varje natt..)!

Om tjugo minuter sitter jag i en bil som tar mig åtta mil söder ut. Snor med gott samvete Holms smeknamn på staden Skellefteå (läs rubriken).
Där spelar två band jag glömt namnen på, Slips tror jag ett hette. Anyway, norrlands mest kända dansband... Jag ska bugga!
Tar med mig kameran och ett enbensstativ, och hoppas på att få massor av fina bilder. Tar även med block och penna, ska försöka knåpa ihop någonting kul av det hela!

Klockan två sitter vi i bilen på väg hem till Pite igen, med utslitna vader och hälsenor! Men shit, det ska bli SÅ SJUKT JÄVLA ROLIGT! Synd dock att Totte inte kan åka med, men jag får väl dansa med min andra danspartner - Emil! :)

Imorgon kommer Minna och jag ska åka och hämta henne på Kallax! My love is back, och vi ska se Stjärnor på is och dricka te och gråta och skratta. Men mest skratta. :) Glöm inte att rösta på Blomqvist imorgon!!!

Jag och Patrik pratade om våra barn igår som jag gjorde på Internet. Vi kom fram till att det är han som har fula gener, så mamma och pappa - ni kan vara lugna. Jag vill ha barn igen, men kanske inte med Patrik.. ;)
Skämt å sido, inga barn än på några år!
Dock försökte jag anmäla mig till vikariepoolen i Piteå, för att få leka med barnen i förskolan - det heter inte dagis längre. Hemma i Kungsbacka behöver man inte haft någon utbildning för att få jobba som vikarie. Jag antar att det inte är någon större brist på förskolevikarier i Piteå, för här kräver de att man haft någon form av utbildning. Där gick det i stöpen. Funderar på taxiförare, men det kostar säkert massor att ta taxikörkort och det är mycket svårare än vanligt körkort.. Någon som vet ett jobb, förutom MAX? (Jag vill INTE steka burgare på Piteås mest populära hamburgerrestaurang!!)

Det är i fråga om kärlek eller död!

Idag låtsas jag och Emmelie att det är våffeldagen. Min födelsedagspresent: Våfflor. Som jag har betalat för.
Nu har vi bokstavligen tryckt i oss sex våfflor var. Emmelie försöker att inte somna på min soffa, jag har gjort bäbisar. De är fula. Våra magar ser gravida ut. Tur att vi inte är det. Mina bäbisar är fula. Jag ska nog inte ha barn. Eller adoptera kanske. Mina gener är inte vackra. Förlåt mamma och pappa!

Mira gav mig en helt underbar låt i sångläxa. Pink - nobody knows. Vilket betyder att jag får ta i och skrika lite, precis som vi gjorde sist. Jag fick en jättekick av det! Sjukt kul!

Igår var jag ledsen. Det verkar som att de flesta börjar få en släng av höstdepression. Jag som aldrig haft det tidigare.. Men igår skrev Minna några rader på Facebook, och jag började störtböla! När jag la mig i sängen för att sova kom allt över mig igen, och jag började gråta. Tror att det är hemlängtan blandat med Patrik-längtan. Det var längesen jag hade sån hemlängtan. Det har alltid gått bra innan, jag vet ju att jag ska hem snart i vilket fall. Men nu ser jag inte mina föräldrar på en månad till, Staffan träffar jag till jul och Nenne kommer kanske kanske upp till Stockholm i november.. Anyway, jag letade upp min dagbok från i september förra året till februari. Nu mår jag mycket bättre, och jag fullkomligen älskar att jag har skrivit nåt så "töntigt" som en dagbok. Dags att rycka upp sig, och förhoppningsvis höll depressionen i sig i bara en dag!

Livet förändras vart jag än går
och det kommer kanske inte alltid vara vi två
Bara så länge det finns stjärnor över oss
och bara så länge våra hjärtan klarar av att slå

Jag saknar dig.

Skrev detta inlägget igår kl. 00:45, men kunde inte uppdatera då för att sidan inte funkade ordentligt..
----------------------------------------------------------------------------------------------------

För snart en timme sedan klev jag upp ur min säng, bäddad med nytvättade lakan (förstår varför min bror byter dem ca två gånger i veckan - stackars honom när han börjar tvätta själv!) för att lämna in mina fotouppgifter till imorgon. Kom på att jag kanske inte hinner sitta med det under morgondagen, så det var lika bra att fixa det nu. Uppgiften gick ut på att fota i olika ljusförhållanden. Här kommer en del av förklaringen till min rubrik:
Det verkar ha spridit sig en allmän förvirring gällande vad som är diffuserat och indirekt ljus. Alla har skrivit olika i tisdagsgruppen, som jag tjuvkikade på, och jag blir då inte klokare av det. Därför har jag min egen tolkning, och får väl rätta mig efter läraren imorgon om jag har fel.

Andra förklaringen till min rubrik:
Mitt state-of-mind har varit upp-och-ner det sista. (Jag-gillar-att-sätta-ihop-ord-för-att-det-ger-en-större-effekt.) Största anledningen till det är nog för att min underbara pojkvän inte är i närheten. Att bara prata över telefon är inte alltid det bästa, men när man lever i ett distansförhållande måste man ta dessa smällar. Ibland behöver jag bara få en värmande kram, och då är det ofta en tjejkompis som ger mig den. No offence girls, but a flat breast is better than a curvy one sometimes!
Så fort jag träffar Honom infinner det sig ett sorts lugn i min kropp. Så fort jag lämnar Honom för ett tag tar paniken över och jag kan aldrig riktigt slappna av. Förutom då jag är 110% fokuserad på just det, då gör jag det väldigt bra - i alla fall enligt Mira, min underbara sånglärare. Men man kan ju inte gå runt med avslappning som enda fokus hela dagarna. Därför känner jag mig förvirrad, därför känner jag mig otillräcklig och hopplös, därför känner jag mig trött och osammanhängande.



By the way, en alkofri helg är planerad. Kaaanske, kaaanske hänger med Emil till Skellefteå på fredag på dans...

Lördag är såklart redan uppbokad sedan långt tillbaka: Stjärnor på is har premiär och Patrik ska torka kondens hela sändnigen - det får man ju inte missa!!!

Igår agerade Sara och Martin modeller åt mig och Minna. Det blev en hel del snygga bilder, kanske mest för att de gör sig så bra på bild..? ;) Idag fick vi i alla fall ett nytt uppdrag, vi ska få fota Rockmusikerna till deras examenskonsert som äger rum i slutet av oktober! Det blir kanonkul!
Största delen av min dag har spenderats i skolan: InDesign och en intervju har hunnits med. Nu ska jag skriva ihop en liten artikel som ett bidrag till Kolsyras utveckling.. Hoppas på att det kommer att gå bra, är rätt så ringrostig - sist jag skrev en artikel var på Göteborgs-Posten i slutet av april...

Jag har en rätt så dålig dag idag, enligt mig själv. Två stora koppar kaffe har nog bidragit till huvuddelen av problemen - jag känner mig lullig. Allt är så jobbigt och mycket, men samtidigt känns det skönt att få gräva ner sig i arbete. Jag orkar inte tänka klart, och när jag ändå försöker inser jag att jag bara överreagerar och tänker för mycket.
Planen för resten av dagen:
* Skriva min artikel.
* Lägga upp mina bilder i Fronter.
* Ta ett långt bad med romantisk badolja samt bubblor.
* Kolla på tv.
* Prata med Patrik.

Låter inte det helt underbart?

Hej hopp. Gummi snopp
.I kväll har vi beställt män. Eller inte Sanna. Jag (Emme) har. fast Sanna egenltligen också., men det frå inte Patrik veta.  Vi ringde till La redoute och sa att vi ville ha "mannen på sidan 73". Han kommer på postorder i oktober. NAJS!

Annars bultar Emmes knä- det är helt sjukt. hon vet inte var hon ska ta vägen (eller jo, imorn ska hon till akuten.) för det gör det så ont. Det är fem gånger så stort som det andra knäet  och det är typ 68 grader varmt.

Sanna däremot är sööööööööööööööötunge!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! /Emme


Nja, okej. Det jag tänkte säga är att Sanna är däre,ot väldigt rolig. Hon dricker egna drinkar. Jättekul! Vi är massor på förfesten. Igår kväll kastades en tv ut från loftgången i 79b, they've gone wild efter att jag flyttat därifrån. den ligger i trasor ¨på marken utanför emmes port!

Nu ska vi snart till kalles, fast några funderade på pentryt- Galet.

Bye bye!

.. men jag har börjat vänja mig nu vid pappersbruksdofterna. Jag gillar dem till och med lite. Det känns i luften att man är i Piteå, och här trivs jag ju - så det är väl rätt så logiskt att jag gillar Kappa-lukten?

Imorgon.. IMORGON! Imorgon: 80-90-talsfest med svenskt tema. Det innebär med andra ord: Duktiga musiker på scen som spelar ORUP, UGGLA M.FL. Kan det bli bättre? Förförfest med kvinnorna i mitt liv hos mig, vilket innebär drinkar drinkar drinkar. Förfest samt inflyttningsfest ihopslagna till ett hos Chrill-i-dill! Eeeeh, tror ni att jag är...


PEPP?!?!?!?!?!

Svar: Ja. Rätt så. Ganska. Eller vad dillrar jag om egentligen? Jag har varit pepp sedan igår! IGÅR GOTT FOLK!! Se där, mitt pepp-innan-fest har åter infunnit sig i min kropp. Hela helgen förresten. Klockrent! Fredag - kåren. Lördag - Kalles. Söndag - fota Martin (en av killarna jag åkte med till EM som är här och hälsar på Andy) och Sara Slampie.

Nu: Hitta på någonting i en timma, som jag har lovat Martin att jag ska vara vaken i, eftersom han vill komma och säga hej.

Paaaaaaaaaaaaaaaatrik - varför är du inte hemma än?

Har precis avslutat en helt underbar långhelg hos Honom. Därav mitt blogguppehåll på fyra dagar - förlåt mig, men jag var helt enkelt för upptagen med att utnyttja tiden hos Honom till annat än att vara inloggad på publishme.se. Så, vad har nu den här underbara helgen bestått av?

(Här kommer ännu en lista till min bloggsamling:)
* Han lagade middag, två gånger - inklusive efterrätt.
* Vi träffade Larran för en fika.
* Han spelade sin första innebandymatch i Djurgården och var jätteduktig!
* Jag lekte med Nikon under Hans uppvärmning och match.
* Vi träffade Philip och Anna María, gick på restaurang - min nya favorit, efter Mhenam då - och bio. Såg Tropic Thunder - se den!
* Vi åkte till Odenplan och träffade Augustin, Håkan, Viggo och Bico. Man kunde höra Viggos bronkit tydligt, lite läskigt. Annars var det sjukt mysigt. Blev bjudna på vääärsta goda brunchen - pannkakor, smörgåsar, kaffe, nypressad apelsinjuice mm, jag fick mata Viggo med nappflaskan (han är tre månader), Han stod och flinade åt mig, och vi tog en promenad förbi Astrid Lindgrens terass.
* Han visade mig Lugna Promenaden, vi hittade en stor, spegelblank sjö, och jag fotade lite.
* Jag träffade Linn, Vickan och Hasse. Vi gjorde stan. Vi lagade tacos och bjöd in Peter. Sedan kom Lisa och Hanna. Till sist Han. Vilken sjukt spontan och lyckad dag! Bland den bästa på länge!
* Vi har gosat, pussats, kramats, sovit, hållt hand och bara varit så nära varandra som det bara går.





Jag känner en person som tar priset i att vara den känsligaste personen som traskar omkring på Sveriges asfalt. Ingen känner henne så bra som jag. FAN vilken grinolle jag är, när det väl gäller att hålla tårarna inne går det bara inte!



Min underbara, älskade vän. Du är så mycket starkare än du tror. Att göra det du gjorde i helgen kräver så otroligt stort mod, men samtidigt tänkte du på dig själv och bara dig själv. Jag avundas dig för den person du är och jag kommer alltid att älska dig just för det.

Sitter på en helt uuuunderbar Indesignföreläsning. Programmet är ganska roligt att sitta och jobba i, men just nu har vår lärare föreläsning. Inte lika roligt.. Igår satt vi i programmet mellan 9 och 16 - DET var jobbigt! Jag och Slemmet var ganska trötta och gick på uppåttjack hela nedförsbacken hem.

... jag kan bara inte somna!

Jag lovade mig själv och P att jag skulle somna så fort jag bara kunde! Nu har jag försökt i en timme - utan (som ni kanske märker) resultat! Svordom!!


Jag har världens bästa pojkvän. Jag vet, jag har sagt det förut - han är bäst. Bla bla, jävla tjôt tänker ni, men helt ärligt:
* Han får mig att må bra.
* Han gör mig glad, sådär så man kan helt plötsligt börja le som en tok för någonting man kommer på att han sa.
* Han stöttar mig otroligt mycket.
* Han talar mig ur situationer och idéer som kanske inte alltid är de bästa för mig.
* Han kan skämta om allvarliga saker.
* Han kan prata allvar om allvarliga saker.
* Han står stadigt kvar på marken när jag lättar.
* Han lyssnar tålmodigt på allt jag har att säga, detta inkluderar även tjejsnack och fjanterier.
* Han säger ifrån om någonting är fel.
* Han försöker.
* Han gillar Ben n' Jerry's.

Listan kan göras oändligt lång. Men bäst av allt:
* Han är min man.





Värst av allt:
- Om förhållandet går i kras är jag den som förstört det. Till 100%. Det känns sådär..

Förlåt om mitt föregående inlägg skakade många manliga läsare med det äcklande språket. Mens, mens, mens! Jag säger som Minna: det är lika vanligt som spott!

Idag mår min kropp i alla fall bättre, för er som undrar..?

Natten bringade inte mycket sömn. Jag vaknade varje hel timme mellan 01 och 07. Klockan ringde 07:15. Körde Totte till Kallax i hans bil. Körde till kåren. Hade ett sjukt slappt möte med Minna, Alex och Emme. Gjorde ungefär allt vi skulle, har lite kvar. Åkte ner på stan och strövade runt lite med gänget -Alex, skulle inte handla något mer än fingervantar. Köpte ett par stövlar, två par fingervantar - varav ett par har jag gjort om till "fotovantar" - och en efterlängtad sjal från Indiska som jag har spanat in i några veckor. Allt för mindre än 350 kronor. Okej? Okej!

Sånglektionen gick bra. Första för denna terminen och första med Mira. Underbara Mira som sjunger som en ängel, helst soul - vilket jag får prova på i min första läxa! Ser verkligen fram emot ett helt år med henne! (Och ett stort tack till Marre för grundutbildningen!)

Vet inte om jag har skrivit om jag har skrivit det, men jag ska till Stockholm på fredag!!!!!!!!!!!!!!!!


Mitt hjärta bankar fortfarande lika hårt, om inte hårdare?

Fram till 16 var den helt okej. Det var då jag kom hem, kollade i min brevlåda - som har blivit till en tvångstanke varje gång jag går förbi den, ÄVEN OM JAG HAR KOLLAT DEN FEM GÅNGER TIDIGARE DEN DAGEN - och upptäckte mitt beslut från CSN. Äntligen.

För er som jag inte berättat det för, så försvann min anmälan om studiemedel för detta året i flytten i våras. Därför gjorde jag en ny, som jag skickade in för två veckor sedan. Det är ju lugnt, jag kommer ju få mina pengar ändå - om än lite senare än alla andra. Nu kom alltså beslutet - jag ska få 1273 kronor varje månad. Men vänta lite..? Är inte det ungefär exakt HÄLFTEN av vad man ska få i bidrag? Jag läste igenom hela beslutet och kom fram till att det var någonting som inte riktigt stämde.. Ringde min personliga assistent, Minna, som även är expert på CSN. Vi kom fram till att det var någonting som faktiskt inte stämde. Jag ringde CSN. Tydligen har jag i all hast fyllt i blanketten helt rätt - förutom den lilla detaljen att jag skrev att jag läser 15 p/termin och inte 30 p. Oops. Det fick bli så att jag fyllde i en ändringsblankett - eftersom jag inte kan göra det över internet då mitt BankID inte funkar - som jag cyklade ner med till ICA Ankaret i full speed. När jag kom hem igen var jag helt slut.

Inte nog med att jag krånglar med CSN (det är ju inte de som krånglar med mig, eftersom de gör allting rätt och jag allting fel) så har min kropp börjat protestera totalt. Oj, så jag öppnar mig nu, men om det värker så värker det. Jag hoppade över min mens för två veckor sedan. Jag fortsatte att äta p-pillerna som vanligt, vilket betyder att mensen skippas rätt och slätt och kommer igen nästa månad. Trodde jag.
Mensen kom som en kär vän - not - tisdagen efter den egentliga mensveckan. Stannade lika länge som den skulle göra under vanliga omständigheter. Trots att jag inte äter mina sockerpiller. Jaja, nästa vecka blir väl bättre, tänkte jag.

När jag kom hem från ICA efter mina bestyr med CSN kände jag den välbekanta känslan av att någonting inte riktigt stämmer. Jag hade rätt. Jag har fått min mens. Igen. För andra veckan i rad. Hur jääävla länge ska det hålla på egentligen?!?!?! Funderar på att ringa ungdomsmottagningen imorgon och be dem operera ut mensen ur min kropp..

Tror ni det kommer funka?