En kopp kärlek - tack!
Anledningen till mitt ganska oväntade blogg-uppehåll är att härom natten åskade det nåt rejält, och blixten kickade aset av vårt modem. Inget Internet eller tv-tittande med andra ord. Ett nytt är beställt, kommer i nästa vecka! Det tär, men det är ingenting som jag inte klarar av!
Detta avbrott från tv-världen resulterade i två hyrfilmer från ICA Kvantum, personalrabatten väl utnyttjad - 19 kronor/dygn. Tillsammans med bror min såg jag The Heartbreak kid. Efter att han lämnat mig för sina vänner såg jag A cup of Love, och grät mig genom halva filmen. Då jag trodde att jag samlat mig ringde jag till Patrik, mest för att säga - lite sentimentalt - att han skulle ta hand om sig själv och aldrig lämna mig m.m. Det visade sig att jag inte hade samlat mig tillräckligt. Jag vet inte riktigt hur mycket Patrik förstod av samtalet, eftersom det mest bestod av gråt och skratt (åt mig själv för att jag grät). När han lovade att höra av sig lite senare ringde jag till Emmelie. Samma procedur där, hon skrattade, sa att jag var knäpp och ville sätta på högtalartelefonen för att låta sina vänner lyssna på sin knäppa, gråtande vän...
Det var en känslomässig dag för mig. Min reaktion kan förklaras med anledningen att jag jobbat hårda pass i över en vecka, med för lite och dålig sömn. Jag satte mig på balkongen med gitarren - jobbar på det där med att bli proffs - och spelade lite. Skrev en låt. Två rådjur sprang precis nedanför huset. De jagade varandra, och stannade upp ibland för att lyssna på de höga tonerna från trubaduren. Jag kände mig som ett med naturen. Not. Men det var vackert.
Just nu sitter jag på samma balkong. Solen skiner mellan de halvgrå molnen. Nedanför huset på gatan hörs de harmoniska ljuden från hästskor mot asfalt. Gud vad jag saknar det. Det var det lätt bästa stället att tänka klart på. I sadeln på Pandy. Hon höll takten och jag sjöng. Hennes öron lyssnade bakåt ibland, men jag antar att hon själv gick i sina egna tankar. ("Mmm. Morötter. Åh, det grässtråt ser gott ut. Undrar om jag kan nå det utan att hon märker nåt. Yes!")
Nu kom hästskorna ur takt. Antagligen på grund av barnen som leker vid huset bredvid. De som stannade upp i sin lek och stirrade på mig när jag kom joggandes förbi dem för en stund sedan, efter en tur runt golfbanan (utan att stanna!). Knallröd i ansiktet - vad annars? - och med svetten rinnande nedför mina kinder. Svett istället för tårar den här gången.
Jag tror att alla behöver ha en sån där jobbigt känslig dag. Det behöver inte hända någonting speciellt, men man plockar bort åtminstone en sten från sin hög i hjärtat, som gör att det blir lite lättare att andas igen.
Därför: Se A cup of Love. Den är bättre än Love Actually och The Holiday - tillsammans!
Nästa gång jag ska hyra film ringer jag dig och frågar vad filmen heter. För jag lovar, om tre minuter har jag glömt titeln, men en film som framkallar så mycket känslor måste vara bra!!
Hoppas allt är okej med dig och att frånvaron från Patrik inte tar knäcken på dig. Keep your head up high, you can do it!
Massa kramar till dig vännen!
Du är jätteduktig på att skriva Sanna. Det är verkligen roligt att läsa din blogg :)
både love actually och the holiday är ju ena riktigt höjdare, så jag måste nog ta och se denna film också :)
// Jessica i piteå
Aaah men då ses vi ju då! Jag ser redan fram emot det.
Vi får stötta varann i pojkvänssaknandet. Jag ser redan INTE fram emot att behöva vara särbo.
varför har du varít utan internet? det är nog bäst att du skriver om din vecka i din blogg. Det är fruktansvärt tråkigt att sitta på jobbet och inte ha nåt att göra, då är det bra med bloggar=)
Ska bli mys i helgen. Längtar men ser inte fram emot att resa. varför är det så dyrt när man vill tasig nånstans?!
Han hälsar garanterat tillbaka =)
Yes, kolla upp Skarahopp! Annars ses vi i Piteå. Fan vad jag saknar den där stan nu. Det har ju vart mitt heltidshem så länge så det känns helt konstigt att vara dörifrån =(
Snart Pite för min del, tror jag...
Pusssssssssssss
Haha ja, se alla dom där filmerna som herrarna vägrar se med en.
Kommer bli konstigt att bo i en såndär liten lägenhet nu, och i ett helt annat hus... weird.
