S

I måndags hade Lerkils IF sin första seriematch efter sommaruppehållet. De mötte Skrea, tabelltrean. Lerkil ligger, med andnöd, precis ovanför strecket..

Ett snabbt matchreferat: Lerkil låg under med 1-0 efter en supersnyggt slagen frispark. Addi hade gjort en grym match dittills. Han fick en frilägesutvisning, och Skrea fick en straff. Som de satte. Jag ville ta lilla Addi i mina armar och gunga honom som ett litet barn. Jag ville låta honom gråta ut i min famn och stryka honom över håret och säga att allt skulle bli bra. Det var ju inte hans fel att det hade regnat under hela dagen så att alla föll som små rådjur på hal is. Tillbaka till matchen: Lerkil låg nu under med 2-0 och lyckades hålla det så framt till halvtidsvilan. Sanna bråkade med två bönner som satt och kommenterade massa konstiga saker. (De ville bland annat att en av Lerkilsspelarna skulle få rött kort för att han höll i bollen för länge. INTE ok.) Lerkil bytte lite platser och spelare. Staffan gick ner från vänstermittfältare till högerback. Han gjorde ett grymt jobb. De första tjugo minuterna pressade Lerkil och Rosen slog ett inlägg som gick in i mål. Skrea fick in ett mål och matchen vände igen. 3-1. Ytterligare ett mål gick in bakom Lerkils målvakt. Staffan byttes ut. Anledning: Tränarna ville inte att han skulle få "ett till" gult kort, så att han skulle åka ut. Staffan hade inte fått något kort under hela matchen.
Adam Signal kom in på Staffans plats. Han har varit lite skadad sedan tidigare, och kunde därför endast spela forward eller vänsterback för att inte slita upp skadan igen. Tränaren hade sagt till honom att han skulle in som forward när han värmde upp. Precis när han klev på planen ropade tränaren att han skulle in på högerbacken. Adam blev förbannad. Efter en minut hade han ett gult kort. Efter tre var han utvisad. Heja Lerkil!

Matchen slutade 6-1.
Jag fick lov att krama Addi lite. I bilen hem pratade vi endast fotboll. Jag blev illamående av de kringelikrokiga vägarna. Härlig start på veckan!