S

Slutet på NolleP firades ordentligt. Phösarbandet "Fullt phös medvetslös" spelade sina sju låtar, varav en av dem sjöng jag. Sjukt kul! Hela publiken sjöng med i den otroligt svåra refrängen! (1-2-3-4-5-6-7-and-8-and-9-10-11-12-13-14-15-16!!) Händer syntes överallt i publiken och de räknade alla med! Sjukt enkelt att få igång en så peppad publik! Sista låten var "Bakom mina solglasögon", omskriven till "Bakom våra solglasögon, kan vi va oss själv..." I slutet av låten stannade alla upp, General Patsy tillät alla nollor att ta av sig sina nollebrickor och alla phösare att ta av sig brillorna. Det gick ett jubel genom kåren! Låten fortsatte med "Utan våra solglasögon..."
Jag gick hem tillsammans med Elli och Sara efter ett, med värkande, trötta fötter.

Gårdagen firades i kärlekens tecken. Sara och Elli hade en förlovningsbjudning. Helt underbart att se! Deras kärlek till varandra lyser genom deras ögon.
När jag fick veta att de hade förlovat sig blev jag så sjukt glad för deras skull. Jag har dock alltid haft en invändning mot att förlova sig tidigt in i ett förhållande, eller att förlova sig utan att veta vad det egentligen betyder. För ett tag sedan var det inne att förlova sig, det var på modet att bära förlovningsring. För de som inte hade någon att förlova sig med kunde enkelt köpa sig en singel-ring att bära.
Men, bara genom att se Sara och Ellinora tillsammans övertygar mig om att deras förhållande, och därmed förlovning, kommer att vara livet ut. De kan inte gifta sig än, så enkelt är det bara. Men Sara är övertygad om att det snart kommer att finnas giftemål även för homosexuella. Och efter att jag fick se ingraveringarna i ringarna är jag övertygad om att jag någon gång i framtiden kommer att få sitta på brudens (!) sida - i det här fallet Saras, känna tårarna rulla nedför kinderna, le och vara allmänt lycklig för att ett av de finaste paren på jorden lovar varandra evig kärlek.

Ofelia