S

"Tiden står stilla"
Sorry guys, men tiden kan faktiskt inte stå stilla. Varje sekund, minut, timma går frammåt, och endast frammåt. Man kan varken backa eller stoppa den. Den bara går.
Just nu känns det som att det var bara några timmar sen jag stod på scenen på Acusticum och hade "the time of my life". Men nej, det var fyra dagar sen! Vart tog tiden däremellan vägen? (Svaret: Framför tv:n med massor av vänner!)

Om två dygn sitter jag förmodligen i min soffa hemma i Vallda, mätt och belåten, och ser på något kvällsunderhållningsprogram på tv tillsammans med min underbara familj. Drömfamiljen. Eller så är jag måttligt full och påväg ut till Mingel, Rumpan Bar eller Esters...
På måndag ska jag till GP för min första dag som journalist. Ja, inte betald journalist då... Men upplevelsen och erfarenheten är inte att förgå! Emme, Sara och Fia däremot ska sitta i skolan och göra redaktionsövningar i en vecka. Jag är glad att jag la ner lite krut på att hitta ett ställe att vara på!


Det har snöat idag. Hela dagen. Och blåst. Massor. Jag har diskat. Dammsugit. Tvättat. Någon stängde av torktumlaren. Tog ut min blöta tvätt. Jag blev arg. Jag stängde av dennes torktumlare. Och torkskåp. HAH!
(Elaka studenter borde inte få använda tvättstugan.)

Tick. Tack. Tick. Tack. Tick. Tack.

Hur njuter man av stunden? Egentligen? Hur GÖR man det? Man kan ju bara se tillbaka på det som var/hände/kändes. Även om det var för en millisekund sen. Eller en timme sen.
Framtiden är framtiden, och man kan inte göra något åt det. Tyvärr.