Nu är det kört!
Ja, min packning till Piteå alltså!
Onsdagen präglades av sista-minuten-packning, några ärenden till jobbet och ett enda slit och släp med alla mina grejer!
Pappa lämnade av mig och mor på perrongen på Göteborgs centralstation innan tåget tuffade in. Vi hade precis lokaliserat (!) vart våran vagn skulle ta plats - längst bort! Låt mig även säga att perrongen just till Norrland är den längsta i världshistorien! Eftersom far precis lämnat oss fick vi redan nu uppleva slitet vi hade framför oss. Mamma hade en ryggsäck med sina grejer i, en hård rullväska, en mjukare rullväska och en pjäxbag. Jag släpade på en egen ryggsäck, min snowboard (med en damsugare och innebandyklubborna i samma fodral) och en kärra med en hockeytrunk (mina kläder), en stor låda (med TV:n och jackor) och en bananlåda med ömtåliga studentpresenter i.
När tåget anlände till stationen stuvade vi in våra grejer i våran egna kupé (för tre personer, vilket behövdes mycket väl med alla grejer!), satte oss ner och pustade ut. Det skulle bli en lång resa!
Vi fördrev tiden på tåget med läsning av våra nyinköpta tidningar, baguette- och godisätande tills våra magar sa stopp och korsordslösande. Vi spenderade någon timma i den överdrivet dyra restaurangvagnen intagandes en sallad och små vinflaskor (innehållet alltså!). Luftade oss på perrongen i Stockholm innan vi återgick till läsandet i våran kupé. Sov gjorde vi inte så bra, då vi blev trakasserade av en skitunge som stod utanför våran dörr och skrek från 6 till 10! Att han inte fick ont i halsen!?
Älvsbyn, norr om exotiska Bastuträsk, var stationen där vi skulle mellanlanda och byta från tåg till buss. Vi fick snabbt av våra saker från tåget och släpade bort dem till busshållplatsen. Chauffören var en trevlig prick som hjälpte oss på och av med våran packning och körde som en galning på de halvtrasiga, norrländska landsvägarna.
Väl framme på Piteås busstation lämnade mamma Agneta mig i sticket och tog en taxi till OKQ8 för att hämta våran hyrbil. Jag stod själv på stationen och inspekterade vad som skulle bli min hemstad tre år framöver. Intrycket var inte det bästa! Jag möttes av en stank av den samma som i Grums (pappersfabrik...), såg mig själv handla kläder i butiken "Roco - kläder för hela familjen" (som förövrigt hade halva priset på ALLT!) och insåg att skulle man äta ute fick man välja mellan Sunes korvmojja eller BIG BOYs hamburgerrestaurang. Jag ville åka hem igen!
Mamma kom lagom till att jag börjat planera uppsägningen av lägenheten och en hemresa. Vi lastade in packningen i den lilla personbilen hon fått tag på (till vår förvåning fick allt plats!), åkte till Pitebos kontor i innerstan (upptäckte att de faktiskt har ett jättemysigt köpstråk med H&M, Gina Tricot, Carlings och mycket mer!) för att hämta nycklarna till lägenheten och sedan begav oss till mitt nya hem.
Vi hittade med en gång till det mysiga området med både vanliga hyresrätter och studentlägenheter, nära beläget till centrum och högskolan. Det verkade lovande. Vi släpade in allt i hissen i uppgång 79 B, hittade lägenheten på tredje våningen och öppnade. Vilken chock! En positiv chock! Lättnaden och glädjen spred sig som solen efter regnet. Superfräscht! Köket var lagom stort (med bra förvaringsmöjligheter), toaletten var rymlig, sängen var skön (dock en 90-säng) och var avdelad från resten av rummet med en snygg hylla på hjul. Ett stort skrivbord med stol till, ett sängbord/TV-bord och ett soffbord var de resterande möblerna, tillsammans med en soffa i en opassande färg med vita suspekta fläckar på, som var det enda negativa i hemmet.
Vi bar in alla mina saker och började packa upp. Vi åkte för att äta lite då min mage sa ifrån, för att ladda upp för shopping! Bilen styrde vi mot McDonald's, som vi planerade skulle gå fort att få mat från. Fel tänkt! Norrland är väl ganska känt för att lunka på, vilket var precis det de anställda på McDonald's i Piteå gjorde. Mamma stod i kön till kassan i 25 minuter innan hon kom fram för att beställa våran mat. Jag var tvugnen att sitta ner eftersom mitt låga blodsocker tagit över min kropp. Fullproppade med en McFeast ++ kunde vi bege oss mot ÖB. 
Två timmar senare, ny ägare till allt vad man kan komma att behöva och några tusenlappar fattigare, åkte vi mot Jysk för att inhandla kuddar och täcken. Klockan var nu prick 18.00, vilket motsvarar tiden Jysk stängde för dagen. SHIT, vad ska vi sova i nu då? Som tur var låg det en affär med namnet "Dollar Store" som hade kuddar för 50 kr styck. Vi hittade även en massa annat kul och billigt som nu fått en egen plats i min lägenhet.
Sista anhalten för dagen var ICA Kvantum, där bröd, ost, skagenröra och basvaror inhandlades.
Väl hemma i lägenheten igen packade vi upp allt, installerade lampor och diskade ur de nya köksredskapen.
Jag sov på soffan den natten och vaknade av en ännu hårdare nacke än tidigare, medan mamma fått sin skönhetssömn i sängen. Men det var ju trots allt hon som betalat biljetterna, så det var väl bara att lyda order! Vi hängde på låset klockan 10 till Jysk, där jag köpte en till kudde och ett täcke (vi hade sovit med en filt i påslakanet under natten) och en skohylla. Nästa anhalt var ÖB (igen) för att inhandla en micro (400 spänn!) och lite verktyg. Dollar Store fick sig ett nytt besök, sen åkte vi och köpte taklampor innan vi hittade till Hemtex i innerstan. Hemtex bidrog med gardiner till halva priset! Hem till lägenheten med vårat tredje och sista lass, skruva och greja innan det var dags att lämna Piteå och Norrland!
VILKET INTENSIVT DYGN!
Hemresan var det segaste på länge, 20 timmar på ett InterCity-tåg är inte att rekommendera och till råda på allt var vi försenade en timma. Men jag hann fastna i min bok "Män som hatar kvinnor" som alla säkert känner till vid det här laget, och sträckläste i säkert 8 timmar!
Nu längtar jag tills dess att jag åker upp för en andra omgång av inredning, nollning och skolstart! Nu är det kört!
