S

Jaha. Nu ligger jag här igen. Sömnen tycks ännu en natt inte vilja infinna sig. Jag har prövat de flesta av tipsen från tidigare bloggkommentarer, men ingenting verkar hjälpa. Räknade får som hoppade över en häck - de riktigt studsade fram - men slutade när ett närmare 50-tal fårskallar skuttat förbi mina ögon. Jag har gått upp och "fortsatt dagen" som Lisa tipsade om, men det hjälpte inte direkt. Funderar på att ta en långpromenad ner till Norrstrand, men tänk om jag blir sådär jobbigt trött på vägen och råkar somna gåendes - då får ni leta i diken imorgon! Tror inte att jag ska pröva att sova som Pippi, kommer vakna av solskenet från köket som lyser in om några få timmar... Vad återstår det då? Hm, den där mentala hissen kanske är något för mig! Men Lisa, du får nog förklara lite närmare vad som gäller... Vilken knapp ska man trycka på när man går in? Finns det typ 7000 våningar? Är hissen utrustad med hissmusik eller är det tyst? Eller har den en sån där rolig röst som förklarar att man nu är på den 374:e våningen?

Jag ställer mig själv frågan; Vad är orsaken till min sömnbrist? (Tack Maria Nätterdahl för dina rabblanden om orsak, konsekvens och slutsats!)
Svaret: Jag tror att jag är stressad! Det är en massa saker som ska göras i skolan nu, både roliga och... mindre roliga! Vi har den som alltid överhängande MKV:n, med uppgifter inte riktigt färdiga. Mitt och Saras radioprogram som ska planeras in i minsta detalj, det ska göras jinglar och signatur och fixas och trixas. (Kommer att slänga ut sändningstiderna, förhoppningsvis fredageftermiddagar! LYSSNA!!) Kolsyra - skoltidningen - ska jag skriva en artikel för, samtidigt som jag har artikelskrivandet för Tidningsjournalistiken...
Eller bara har överskottsenergi.. Jag har inte tränat varken i tisdags eller idag, men det har aldrig spelat någon roll tidigare? Jag blir trött och hängig runt 20-21 på kvällarna, sådär jobbigt seg, för att få ny energi vid 22-23 (fråga mig inte från vad!?) som verkar hålla i sig fram till 4 på nätterna. Så ska man upp tre timmar senare. Nej, det här håller inte!
Är det oro? Imorgon har jag en intervju med två studenter på skolan, tänk om det bara blir rent fiasko av saken? Oro för att inte räcka till, att inte kunna finnas där, att ge fel signaler till mina vänner? Oro för att tappa kontakten med folket hemifrån, att inte kunna hjälpa till om det händer någonting - mer än ett stöd över telefon? Oro för mina far- och morföräldrar som börjar bli äldre och som visar tendenser till att de faktiskt inte är odödliga?

Oro för att jag inte kommer orka med dagen imorgon?! Det är en hård dag imorgon, som jag har förstått det. Två föreläsningar, hinna med en lunch däremellan, intervju, jingel- och signaturinspelning (?), hinna hem för att äta och plugga lite innan volleybollen börjar. Efter det är jag förhoppningsvis så slutkörd att jag somnar påväg ner i sängen. Annars vet jag inte VAD jag gör!