En vecka kvar...
Ja, nu är det exakt en vecka kvar tills dess att flyget (ska INTE åka tåg igen...) avgår från Landvetter.
"Hur känns nu detta?" är en fråga som ständigt ploppar upp i samtal runt mig. Det känns faktiskt riktigt bra! Det är kul att börja plugga igen, så man slipper få panik och ångest för att man inte vet hur framtiden ser ut. Det är också kul, men framför allt spännande, att få börja om på nytt igen. Nya människor, ny bostad, nytt program, nytt liv. Nytt, nytt, nytt! Alltid lika roligt! Förhoppningsvis kommer jag lära känna mig själv ännu bättre, även om jag tvivlar att det finns så himla mycket mer att känna till.. Men man vet aldrig, jag kanske överraskar mig själv på nytt! (Där kom nytt igen!)
Det ligger ändå någonting och gnager inom mig. En liten oro. Tänk om det inte blir bra ändå? Tänk om jag inte trivs med skolan, vännerna eller utbildningen? Tänk om... Sluta tänka! Måste intala mig att det kommer bli bra. Mamma och pappa har jag varit ifrån förr längre perioder, det kommer inte bli något problem. Det känns lite jobbigt med kompisarna, men det ordnar sig alltid det med..
Hur ska jag få med mig resten av mina grejer upp? Det är också en orolig känsla. Jag har så mycket grejer kvar att ta upp, kommer få betala en massa i övervikt! Jag har ett nytt sofföverdrag som vägde en del. Mina högtalare och baslåda till datorn, det kommer aldrig få plats i väskan! Får packa mitt handbaggage fullt! Som tur är har jag inte allt för mycket kläder kvar här hemma. Så det är mest tunga saker! Jaja, även det ordnar sig alltid.
Så, med blandade känslor, men mest förtjusning lämnar jag bloggen (antagligen) en sista gång innan jag befinner mig i Piteå på heltid!
Nollningsperioden kommer bli grym!!!
"Hur känns nu detta?" är en fråga som ständigt ploppar upp i samtal runt mig. Det känns faktiskt riktigt bra! Det är kul att börja plugga igen, så man slipper få panik och ångest för att man inte vet hur framtiden ser ut. Det är också kul, men framför allt spännande, att få börja om på nytt igen. Nya människor, ny bostad, nytt program, nytt liv. Nytt, nytt, nytt! Alltid lika roligt! Förhoppningsvis kommer jag lära känna mig själv ännu bättre, även om jag tvivlar att det finns så himla mycket mer att känna till.. Men man vet aldrig, jag kanske överraskar mig själv på nytt! (Där kom nytt igen!)
Det ligger ändå någonting och gnager inom mig. En liten oro. Tänk om det inte blir bra ändå? Tänk om jag inte trivs med skolan, vännerna eller utbildningen? Tänk om... Sluta tänka! Måste intala mig att det kommer bli bra. Mamma och pappa har jag varit ifrån förr längre perioder, det kommer inte bli något problem. Det känns lite jobbigt med kompisarna, men det ordnar sig alltid det med..
Hur ska jag få med mig resten av mina grejer upp? Det är också en orolig känsla. Jag har så mycket grejer kvar att ta upp, kommer få betala en massa i övervikt! Jag har ett nytt sofföverdrag som vägde en del. Mina högtalare och baslåda till datorn, det kommer aldrig få plats i väskan! Får packa mitt handbaggage fullt! Som tur är har jag inte allt för mycket kläder kvar här hemma. Så det är mest tunga saker! Jaja, även det ordnar sig alltid.
Så, med blandade känslor, men mest förtjusning lämnar jag bloggen (antagligen) en sista gång innan jag befinner mig i Piteå på heltid!
Nollningsperioden kommer bli grym!!!
Kommentarer
Trackback
